I vår sätter Forum för Health Policy ljuset på den psykisk ohälsan. I en workshop den 13 mars kommer vi att lyfta flera av de utmaningar som finns inom området, såsom bristande samordning mellan vård, omsorg och socialtjänst. En annan stor utmaning är glappet mellan beroendevård och psykiatri. En skattning av de som söker hjälp inom psykiatrin visar att ungefär hälften samtidigt har en mer eller mindre dold beroendeproblematik.
I dagens blogginlägg skriver Isabel Andersson om det arbete som bedrivs vid Fokushuset, Tiohundra, där medarbetare från öppenvårdens psykiatri, beroendevård och socialpsykiatri samlas inom en enhet.
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Trevlig läsning!
En behovsfokuserad psykiatri och beroendevård
Isabel Andersson
Hur gör vi verkstad för att skapa en behovsfokuserad psykiatri och beroendevård?
Gapet mellan resurser och hjälpsökande växer i hela samhället. Vi behöver hitta nya former för att räcka till. Vi behöver öka samverkan mellan olika aktörer i samhället. Vi behöver målmedvetet arbeta utifrån de behov som människor ha på vägen till ett fungerande liv. Vi behöver tänka nytt, se hela människan och öka delaktigheten för de som behöver vår hjälp.
Minst två tredjedelar av de som finns inom beroendevården lider samtidigt av en dokumenterad psykisk ohälsa. I Socialstyrelsens riktlinjer betonas vikten av att jobba med båda behoven samtidigt och parallellt. Vi kan inte fortsätta skiva upp människor när de behöver hjälp och stöd med helheten för att få ett fungerande liv. Självklarheter egentligen, men hur jobbar vi i praktiken med olika lagrum, journalsystem, expertis och med olika huvudmän (landsting och kommun) för att tillgodose dessa behov?
Forskningen visar tydligt att hälsoinriktade insatser och näringsrik kost kan minska och ibland ta bort behovet av andra insatser vid en rad olika psykiatriska diagnoser. Det vet vi idag, ändå är risken att vi fortsätter att göra mer av det som vi gjort tidigare, vanans makt är stor och förändring är lika svårt i en organisation som hos den enskilde individen.
Är det möjligt att inkludera spetskompetens i ett vidare perspektiv och utveckla en annan sorts professionalism byggd på olika kompetenser i samverkan? Vad skulle hända om man på riktigt lever orden och vänder på steken ända fram till den som behöver vår hjälp, litar på att alla utifrån sin kompetens vill göra sitt bästa varje dag, att alla oavsett funktion i en organisation ansvarsfullt och passionerat arbetar mot samma mål – människans möjlighet till en positiv förändring? När mallarna inte är färdiga, när komplexiteten blir stor är det lätt att ta på sig expertrollen på bekostnad av helhetsperspektivet. Vi väljer gärna tryggheten, den evidensbaserade tryggheten i yrkesrollen framför den osäkerhet som det innebär att arbeta i en förändringsprocess där den hjälpsökandes behov styr vår inriktning och utveckling.
Fokushuset, Tiohundra har antagit utmaningen. Tiohundra ägs av både kommun och landsting vilket möjliggör att vi kan samla medarbetare från öppenvårdens psykiatri, beroendevård och socialpsykiatri inom en enhet. Det är en suverän gemensam plattform men innebär inte automatiskt att samverkansknuten är löst. En förutsättning är att olika professioner dagligen pratar sinsemellan och påminner varandra om att alltid sätta patienten/brukaren/kunden i centrum och vad vi kan göra för att hjälpa och stötta på bästa sätt.
Vårt uppdrag är att arbeta hälsofrämjande utifrån individens behov oavsett diagnos med stöd och samtal individuellt och i grupp med tydliga mål och tidsplaner. Vi fokuserar på att den enskilde får behålla initiativet i sitt eget liv, att göra oss överflödiga så snart det är möjligt. Våra boendestödjare blir i många fall den förlängda armen, de som träffar den enskilde regelbundet i hemmiljö. Vår gruppverksamhet har växt sedan uppstarten av Fokushuset 2017. Vi startar nya grupper utifrån de behov vi ser, vi tror på att bryta isolering och dela erfarenheter med andra både i våra samtalsgrupper, i vårt aktivitetshus med meningsfull sysselsättning, praktik och i vårt café dit många kommer. Våra effektmätningar från inskrivning till utskrivning i Fokushuset visar att vi är på rätt spår, vi kan se en positiv skillnad i mående inom flera olika områden på aggregerad nivå.
Framgångsrikt ledarskap ställer höga krav på tydliga mål med vida ramar, kloka uppföljningar och tillit. En enkel men tydlig struktur som tillåter improvisation och nyskapande är nödvändigt för att på riktigt trampa upp nya stigar, där det ibland behövs trampa fel för att trampa rätt. Det är ett fantastiskt uppdrag att hitta nya arbetsformer, skapa nya sammanhang och på det viset ge fler människor möjlighet till ett fungerande liv.
Isabel Andersson är enhetschef för Fokushuset. Hon har tidigare arbetat som socialchef i Norrtälje kommun och på FoU Nordost med socialstyrelsens riktlinjer för missbruk och beroende. Hon har erfarenhet av organisations- och ledarskapsfrågor, bl.a. som tidigare affärsområdeschef inom Aleris Omsorg.