Vi har den senaste tiden kunnat följa hur National Health Service (NHS) i England är under enorm press (se t.ex. tidskriften Economist, Jan 12th 2023). NHS har stora utmaningar med långa väntetider, budgetunderskott, personalflykt och strejker. Vad leder detta kaos till i form av risker och minskad patientsäkerhet? – en viktig fråga även ur svenskt perspektiv. Catharina Barkman har reflekterar över detta i denna text.

Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Långa väntetider på akuten leder till onödiga dödsfall

Reflektion: Catharina Barkman, kanslichef Forum för Health Policy

National Health Service i England är under enorm press (se t.ex. tidskriften Economist, Jan 12th 2023). Ni har säkert följt den engelska sjukvårdens (NHS) stora utmaningar med långa väntetider, budgetunderskott, personalflykt och strejker. En viktig fråga, även ur svenskt perspektiv, är hur många patienter som dör på grund av det kaos som råder på sjukhusen?

Andelen patienter som väntat mer än 12 timmar på akuten (A&E) har ökat från 2% till 7% det senaste året. Enligt en stor studie från the Royal College of Emergency Medicine (RCEM) innebär väntetider på akuten till 300–500 ytterligare dödsfall per vecka. RCEMs beräknar (i en publicerad artikel) att risken för dödsfall ökar med 1.7 procentenheter om patienten väntat i 6-8 timmar jämfört med målet på högst 4 timmar. Siffrorna kritiseras dock inte oväntat av NHS England.  Economist, känd för vederhäftiga analyser och modeller har byggt en egen modell baserat på sjukhusdata om dödlighet och väntetider på akuten för 121 individuella så kallade NHS trusts i England, rullande tolvårsperioder från mars 2016 till juli 2022. Även Economist finner att väntetider på akuten till behandling och inläggning på vårdavdelning är kopplade till högre dödlighet (efter att ha kontrollerat för olika faktorer). Tio procentenheters ökning av andelen patienter på akuten som väntat mellan 4–12 timmar för inläggning på avdelning till exempel, är kopplat till en ytterligare ökning av 1.2 dödsfall per 1000 patienter som anländer till sjukhus. I England innebär detta en ökning av 3400 dödsfall mellan augusti-november 2022 jämfört med ett scenario där väntetiderna var på 2019 års nivå. Siffrorna är estimat men inte alls osannolika. Det skulle innebära att en fjärdedel av överdödligheten under perioden i England beror på för långa väntetider på akuten. Andra faktorer kan förklara de återstående tre fjärdedelarna av överdödligheten såsom väntetider på ambulans, covid-19 och annat.

Hur ser det ut i Sverige? Kan vi dra paralleller från England? Enligt SKR klarar endast 54 % målet att att patienter ska vänta max 4 timmar på akuten. Det betyder att hela 46% väntar längre. Det finns exempel på vistelsetiden på akuterna på 10–20 timmar och ännu mera. Det är inte ovanligt att patienter övernattar på våra akutmottagningar, vilket inte alls är önskvärt. Uppsala Akademiska rapporterade t.ex. att över 40 patienter fick övernatta på akuten en natt i januari (P4 Uppland). IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, konstaterade sommaren 2022 att väntetiderna på akuten på Uppsala Akademiska varit så långa att patienternas tillstånd försämrats och människor avlidit.

Alla siffror får tas med en nypa salt men att människor dör i betydande antal på grund av för långa väntetider på akuten finns nu tillräckligt med evidens för att det bör tas på stort allvar.