Forum för Health Policy tackar för i år! 2016 har varit ett innehållsrikt år med seminarier, workshops och rundabordssamtal som bidragit till möten – både mellan människor och mellan olika perspektiv, nationella såväl som internationella. Forum fortsätter att vara en aktiv deltagare i health policy debatten även under 2017!
Här nedan bifogar vi en resumé av de rapporter och skrifter vi tycker varit viktiga under 2016.
Viktiga rapporter och skrifter 2016
Den stora snackisen under 2016 har förstås varit Göran Stiernstedts utredning om ”Effektiv vård. SOU 2016:2”. Utredningen lyfte fram att stora regionala skillnader i resultat och kostnader visar att det finns en stark potential till effektivisering.
En annan studie som väckte uppmärksamhet var ”Produktivitetsskillnader mellan akutsjukhus i Norden”. Svenskt Näringsliv gav professor Clas Rehnberg, Karolinska Institutet, tillika medlem i Forums forskarnätverk, i uppdrag att skriva en rapport om ”Produktivitetsskillnader mellan akutsjukhus i Norden”. I rapporten framgår att de svenska akutsjukhusen uppvisar lägst produktivitet i Norden.
Docent Henrik Jordahl, IFN och medlem i Forums forskarnätverk publicerade en SNS-rapport om ledning och styrning. ”Att styra och leda en vårdcentral. Hur går det till och vad kan förbättras?” Studien bygger på intervjuer med 119 verksamhetschefer vid vårdcentraler runt om i Sverige. Resultatet tyder på att kvaliteten på styrning och ledning i den svenska primärvården generellt sett är god. Nästan inga vårdcentraler får riktigt låga poäng enligt det ledningsindex som forskarna använder. Jämfört med tidigare undersökningar har vårdcentraler bättre styrning och ledning än både äldreboenden och företag i allmänhet.
McKinseys rapport ”Värdet av digital teknik i vården” skapade mycket debatt och diskuterades intensivt, bl.a. i Almedalen. Rapporten lyfter fram redan tillgängliga digitala tekniker som kan förändra vårdsystemet i grunden. Beräkningar visade på möjliga bruttosbesparingar motsvarande 180 miljarder kronor/år givet att alla åtgärder införs.
I ”Robotrevolutionen – Sverige i den nya maskinåldern” skriver Stefan Fölster om robotiseringens omvälvande konsekvenser. Alla aspekter av våra liv berörs, inte minst hälso- och sjukvården. I kapitlet om ”Flippad Sjukvård” beskrivs robotiseringens självklara möjligheter att rädda miljontals liv i fattiga länder. Mer överraskande är att digitalisering också i rika länder kan spara miljontals liv, inte minst genom att undvika feldiagnoser och felbehandlingar.
I ”Bortom IT – Om hälsa i en digital tid” lyfter Framtidsinstitutet (med stöd från Vinnova) fram en rad hinder som bromsar eller omöjliggör utveckling, liksom en förslag på åtgärder som behöver vidtas för att vi ska kunna komma vidare. Det handlar bl.a. om ålderdomliga regelverk, om politiska paradoxer, om myndigheter som inte tillåts utföra sitt jobb, om verksamheter som är anpassade efter en sjukdomsbild som inte längre dominerar, och om bristande förutsättningar för löpande förbättringsarbete.
Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys är en del i debatten om användningen av individers digitala hälsouppgifter, som har intensifierats under de senaste åren. I rapporten ”Om nyttan med digitala hälsouppgifter och risker ur ett integritetsperspektiv” diskuteras vilka värden bör väga tyngst – de nyttor användningen av uppgifterna kan generera, eller skyddet av den personliga integriteten.
Myndigheten för Vård och Omsorgsanalys har också publicerat ”Vården ur befolkningens perspektiv” I den internationella studien har patienter i elva länder intervjuats om sina erfarenheter av vården. Totalt har drygt 7100 svenskar 18 år eller äldre deltagit i undersökningen som bland annat visar att patienter i Sverige upplever en sämre tillgänglighet jämfört med andra länder.