Den 4:e februari uppmärksammas Världscancerdagen över hela världen – så också i Sverige. I veckans blogg skriver Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer, om den eftersatta cancerrehabiliteringen och varför den är viktig såväl för patienter och närståendes välmående som för samhället i stort.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
EN JÄMLIK CANCERVÅRD
med tidig diagnos, rätt behandling och god rehabilitering för alla
Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer
Världscancerdagen är sedan år 2000 en av Förenta nationernas internationella dagar. Den kom till på initiativ av internationella unionen mot cancer och uppmärksammas den 4 februari över hela världen. Temat för årets Världscancerdag är Closing the Care Gap.
I EU:s plan mot cancer prioriteras patienternas intressen och välmående. I det ingår också stöd till närstående och att orientera samhället i allt från cancerrisk till palliativ vård. Det är gott så men cancer handlar inte bara om att överleva – alla har också rätt till ett värdigt liv under och efter behandlingarna. Livskvalitet för cancerdrabbade ska lyftas inom hela EU. Uppföljande vård och rehabilitering bör, precis som allt annat inom cancervården, också ges oberoende av var i EU du bor och vem du är. Därför ser Nätverket mot cancer Världscancerdagen som ett tillfälle att i Sverige öka kunskapen om cancerpatienternas och deras närståendes situation hos beslutsfattare, professioner och allmänhet. Målet är att minska de gap som finns idag och att alla oavsett var du bor ska få tillgång till en god hälso- och sjukvård. Våra prioriterade frågor är tidig upptäckt, precisionshälsa och cancerrehabilitering.
Varför är det viktigt med en Världscancerdag?
Då 63 000 människor varje år diagnosticeras med någon form av cancer är det av högsta vikt att ständigt uppmärksamma vad som sker och hur det kan bli bättre. Under 2023 är 556 miljoner skattekronor avsatta för cancervården i Sverige. Det görs hela tiden framsteg men det är en bit kvar till jämlik vård, över hela landet och mellan olika cancerdiagnoser.
Tidig upptäckt, precisionsmediciner och bättre behandlingar har lett till att sju av tio som idag får cancerbesked överlever. De lever också längre än cancerpatienter för bara tio år sedan. Många dock med ändrade förutsättningar. Det kräver rehabilitering. Vi vet att tidig screening och väl fungerande cancerrehabilitering stärker patienterna och det innebär också minskade kostnader.
Kartläggning Sveriges cancerrehabilitering
Att få cancerrehabilitering är en lagstadgad rättighet (8 kap, 7 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Sedan 2014 finns ett nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering men införandet varierar stort mellan regionerna. Jämlikheten lider. Detta visar den kartläggning som Nätverket mot cancer genomför och som kommer att presenteras i sin helhet senare i vår. Målet med rehabilitering är att stärka individer på vägen tillbaka till ett aktivt liv. Det är därför hög tid att se till rehabilitering ingår som en naturlig del i hälso- och sjukvården och inte som ett projekt när det råkar finnas lite extra pengar. Det finns goda exempel där cancerrehabilitering påbörjas redan vid utredning inför diagnos. Det kan vara prehabilitering inför kirurgi, fysiskt och mentalt stöd både inför, under och efter behandlingstiden. Men det är enbart öar och inte tillgängligt för alla.
Nätverket mot cancer menar att om vi ska lyckas med att ”close the care gap” och att lagen om rätt till cancerrehabilitering ska uppfyllas så kräver det dels en ökad insikt om cancerrehabilitering på våra specialistenheter och dels att vi har en primärvård med kunskap och resurser att rehabilitera. Därför behöver de insatser som jobbar för att specialist- och primärvården ska samverka utökas. Vi behöver investera i cancerrehabilitering som en av lösningarna för att skapa ett hållbart samhälle och en hållbar hälso- och sjukvård där ökad livskvalitet för cancerdrabbade leder till minskade vårdkostnader för samhället.
Faktaruta:
- 63 000 personer får cancerbesked varje år
- 69 % lever vidare, ofta med förändrade förmågor
- Cancerrehabilitering strävar efter att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följder en cancersjukdom och dess behandling kan medföra.
- Rehabilitering kan vara allt från ett enskilt samtal till avancerad eftervård, från fysioterapi till administrationsstöd, från allmän träningskunskap till en vecka på rehabcenter.
- Rehabiliteringsåtgärder kan också handla om stöd till närstående.
- Nätverket mot cancer består av nationella cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer.
- Nätverket mot cancer är medlemmar i Forum för Health Policy
Länkar:
Blogg: Tidig upptäckt – på liv och död
Podd: Samtal med David Gisselsson Nord